blev det under dagens långa lunchpromenad då Bingo blev buren mer än valpen Musse.
Det började iaf mycket bra med att Bingo med hjälp av mycket beröm och kycklinglever, fick testa att gå med nyköpta klövjeväskan (en mindre strl är även inköpt till Musse och kommer tränas in även på honom så snart det fungerar bra med Bingo). Fast i första sittpausen i Rålis blev Bingo skrämd av en hög smäll och kunde sedan inte koppla av med resultatet att han drog extramycket framåt i kopplet. Han har alltid varit rädd för oväntade och höga ljud och som valp främst för ljudet från accelererande bilar & motorcyklar och sedan nyår tyvärr även för höga smällar.
 |
| Bingo i nya klövjeväskan sitter och darrar tätt intill matte medan Musse spanar in alla människor i närheten. |
Har hittills fått våra gemensamma promenader att fungera skapligt genom att fortsätta träna oss alla i en hund på vardera sidan om matte och säga "Nu går vi" följt av ett smackljud. Idag fungerade det definitivt inte! När Bingo blir riktigt skrämd eller uppstressad stänger han totalt av och är inte mottaglig för vare sig supergott levergodis eller lugnande övningar och idag var en sådan dag. Det ena ljudet efter det andra verkade fortsätta att stressa upp honom, från första höga smällen, till mc-ljud och båtmotorer till hög musik och ljud från stora folksamlingar.
 |
| Quarnevalsfirande vid Smedis som inte gjorde Bingo gladare - Musse däremot blev superentusiastisk när han såg folksamlingen och verkade fullt beredd att springa dit yster och glad för att hopphälsa på alla. |
 |
| Vi satte oss på den lugnare sidan mot Västerbron där endast Musse brydde sig om mattes godisregn. |
Eftersom Bingo bara drog framåt hela tiden så blev följden att jag å andra sidan antingen drog Musse efter mig eller att jag till slut lyfte upp Musse. Då detta inte direkt hjälpte i Bingodragandet så fick jag till slut göra tvärtom. Dvs jag bar Bingo och lät Musse gå i koppel vid sidan. Inte optimalt eftersom Bingo nästan väger 6 kg, jag själv inte är jättestark och Musse drar åt sidan för att försöka gå fram till folk. Lugn blev Bingo först när vi gått in i husporten.
Jo, när ett högt ljud har fått stressnivån att stiga hos en liten ljudkänslig hund blir det svårt att klara nästa ljud, och nästa.
SvaraRaderaDet är svårt att föreställa sig hur reaktiva de är om man inte har upplevt det...
Stressande, tycker jag, att ha en panikslagen hund i kopplet som bara förtvivlat försöker ta sig hem ...
svettigt värre var det på många sätt och svårt att själv hålla sig lugn á la Cesar Millan-idealet med "calm assertive pack leader". Blir snarare "stressed but trying to be calm follower".
RaderaHåller verkligen med om att det är jobbigt att se vilken ångest ens hund kan få av sådant som man själv tycker är helt normala ljud.
Mitt intryck är att i alla fall Zelda inte blir ett dugg lugnare av att jag faktiskt inte själv blir rädd för ljuden, hon verkar bara tycka att jag har dåliigt omdöme som inte försöker sätta oss i säkerhet. Lyckligtvis går det bättre och bättre, Under en period när hon var i spökåldern och vi skulle ut när det var mörkt, fick jag bära henne så länge som vi gick i riktning bort.
SvaraRaderaNyförtiden blir hon sällan så rädd, inte lätt att vara en liten och känslig hund... Fördelen, exempelvis i tävlingssammanhang, är att man har en hund som som är reaktiv och som uppmärksammar minsta viskning...