Imorse träffade jag och hundarna vår inbokade hundcoach Johan Andersson på Fria Hundar som bl a iakttog hundarnas samspel inomhus och utomhus. Vi hade även en kort praktisk koppelträning med bra konkreta råd på hur jag ska arbeta med Bingos koppeldragande resp Musses dito som han troligen lärt sig av Bingo. Fick även tips på hur jag kan arbeta med att stoppa/dämpa alltför vild lek eller beteenden överlag som inte känns bra för mig eller endera hunden.
Var mycket intressant att få höra Johans analys på hur bra han ändå tyckte att hundarna verkar fungera ihop. Han menade att det ändå var tydligt att Bingo söker Musses kontakt och visade på hur jag kan se på bägge hundarna att det fortfarande är ömsesidig lek. Det riktiga helvilda beteendet från Musses sida fick han dock inte se idag under vår 1,5-timme ihop, men jag beskrev det som att jag tror att det beror på när Musse egentligen är övertrött och måste tvingas att vila.
Jag har dock fortfarande mycket blandade känslor efter denna tuffa start, då jag förstått men inte riktigt greppat hur jobbigt det faktiskt är i början med kombon två hundar varav en är busig valp. Redan innan jag köpte valp så pratade jag iofs med alla olika uppfödare om just möjligheten att omplacera om det inte skulle fungera. Av förståeliga skäl är det inte något som alla uppfödare är villiga till, men flertalet inkl Musses uppfödare har varit öppna för det eftersom de såklart vill försäkra sig om att det fungerar för hunden.
Nu har vi bokat ytterligare ett tillfälle med Johan Andersson i juni och samtidigt har jag även dragit igång omplaceringsmöjligheten med Musses uppfödare (vilket vi redan diskuterade i samband med hundcoachbokningen). Är absolut inte Musses fel att matte just nu inte riktigt orkar med tvåhundsdynamiken. Musse är en jättefin hund, väldigt gosig och så mycket mer läraktig än vad Bingo visade vid samma ålder, mellan busvarven. Kanske känns det bättre om ett tag och jag behåller honom. Vi får se hur det landar.
Oj vilket svårt beslut. Musse verkar ju vara en ovanligt krävande ung man (vilket han ju inte kan rå för), och Bingo en typisk kines som helst inte vill ha bråk. Är Musse tolv veckor nu? Då är det ju rätt långt kvar innan man kan vänta sig att han ska lugna ner sig av sig själv ... Låter som om du har gott stöd i dina funderingar, man vill ju helst ha (minst) en second opinion från någon kompetent person i de här situationerna.
SvaraRaderaLycka till, hur det än blir!
Vad intressant med hundcoach-träffen! Lite avundsjuk på det får jag erkänna. Har du möjlighet att avslöja bl.a. hur han tyckte du kan arbeta med att "stoppa/dämpa alltför vild lek eller beteenden överlag som inte känns bra för dig eller endera hunden"?
SvaraRaderaJag har "bara" erfarenhet av tre IG-valpar, men alla har varit mycket "krävande unga män", och jag har hört av många andra IG-ägare att valptiden är väldigt tuff. När man försöker förklara det för någon som aldrig haft en IG kan dom inte riktigt förstå vad man pratar om.
Vet inte hur många timmar jag spenderat med att sitta på golvet och hålla fast valparna tills dom ger upp för tröttheten och somnar. Innan det har dom i princip varit en fara för sig själva. De första månaderna hann man knappt duscha eller äta...
Självklart är inte alla IG-valpar lika jobbiga i början, men en stor del är nog bra mycket mer krävande än andra raser.
Om du står ut den värsta valptiden så kommer du ha världens goaste lilla Musse sen som du kommer älska så det gör ont ;) Rasen är helt underbar!!! Jag håller tummarna för att du orkar stå ut, för bättre blir det! Det kommer vara värt det!
Men självklart ska du göra vad som känns bäst för dig. Man orkar ju bara vad man orkar. Jag önskar er stort lycka till!
Och så kommer en del med "riktiga" hundar som schäfer, labbe eller Riesenschnauzer och tycker att vi som har små hundar gör det lätt för oss...
SvaraRaderaJag säger som andra Anna; Musse låter som en helt normal IG-valp. Det är kanske ingen tröst just nu, men har verkar på inget sätt vara onormal. Vi har fått ett tillskott i vårt kvarter, 12-veckors IGn Wilma som är totalt sjövild. Full ös, medvetslös. Vill man gosa så får man räkna med lite däng av en tass eller två. Benen går åt alla håll, människor och övriga hundar används som sarg som hon vallar in i när hon kutar :D Så, ja en IG kan vara mer än vild som valp... De brukar lugna ner sig "naturligt" vid två års ålder, fram tills dess kan de vara inte så lite tålamodskrävande. Men står man ut så har man den bästa vännen! :) När min Elton var valp svor jag på att det aldrig, aldrig någonsin skulle komma en till sådan valp över tröskeln... I våras var jag och tittade på valpar ;)
SvaraRaderaJag vet inte om du är med i fb-gruppen för IG-ägare? Du kan nog söka fram den, eller så kan jag se om jag har kvar din mailadress och lägga till dig om du vill. Det är ett gäng valpar i Stockholmstrakten nu, de flesta är väl något äldre än Musse, men de har träffats någon gång med sina små. Kanske kunde det vara något för er. Musse får rusa av sig med likasinnade valpar och Bingo får en liten paus från galna busfrön? Kram och lycka till!
Har du prövat med lite avlastning då och då så att du och Bingo får vila och ta igen er då och då?
SvaraRaderaBra tips från både Anna och Åsa! Har ni möjlighet till avlastning så nyttja det så mycket du kan, så ni får lite andrum och möjlighet att hämta ny kraft. Fb-gruppen är ganska aktiv så tycker absolut du ska gå med där både för att få chans att träffa andra med IG´s och för att bolla tankar och funderingar med andra som gått igenom samma sak.
SvaraRaderaNästan alla säger att italienarna lugnar ner sig naturligt vid den magiska 2-årsgränsen, men dom är ju inte så sjövilda som Musse är nu SÅ länge ;)
Tack alla för engagemang & råd! Har en hund-och valpvakt som hittills avlastat ca en gång per vecka som jag kommer fortsätta att ta hjälp av. Och i helgen så bodde faktiskt Musse hos en kompis som ev var intresserad av att överta honom. Gick förvånansvärt bra för honom bo där och umgås med katter, men hon tackade nej eftersom hon själv inte riktigt orkar med en högenergihund och inte tyckte att det kanske var så bra som egen förstahund.
SvaraRaderaJag är med i fb-gruppen för IGs sedan förra året och ska försöka ta tag i att ses med några andra med, fast får iofs se hur det går med omplacering. Kommer dock inte släppa honom till vem som helst och antar att det kanske kan ta tid att hitta ett bra hem (eller om jag mot förmodan orkar hålla ut). Jag och Musses uppfödare hjälps gemensamt åt med att hitta ett nytt hem. Om inte annat så kommer han kunna åka tillbaka till uppfödaren i Portugal i mitten på juli.